Min kära sambo ägnade timmar åt att fixa motorvärmaruttaget på bilen som jag råkade pajja ifjol. Jag backade medans kabeln satt i... Inte bra. Jaja, för att återgå till min eländiga dag så fixade han i alla fall uttaget och så skulle jag åka och handla. Till saken hör att jag även hade tappat bort min plånbok så det var lite struligt innan jag kom iväg till affären (som stängde 15:00 och klockan var 15:48...) men jag hittade iaf plånboken i bilen. Thommy hade påpekat tidigare att jag skulle dra ut kabeln ur bilen eftersom den var lagad och satt i... Jag halvspringer ut med andan i halden, is på rutan, fan, skrapa, skrapa, skrapa, burr, fryser, hoppar in i bilen och åker mot affärn. 
Svänger i korsningen och det känns som att det rycker till i bilen. Möter Marin Bodin och jag vinkar glatt men han bara viftar och pekar mot min front... FANFANFANFANFANFAN... Det är inte sant... Jag har sladdjäveln hängade i motorvärmaruttaget i bilen...  *suck och åter suck*
Väl på affären så pratar jag med Veronica om det hela och eftersom jag VET hur min sambo skulle reagera så ville jag inte åka hem. Och ja, han reagerade precis som jag hade räknat ut. Skitsur och visst, det kostar 1800 men även solen har fläckar.  Man får se det positiva i det hela, uttagshel*etet är fortfarande helt!

Ryggen vägrar bli bra. End of story.